Uppe på sin kulle är den en fantastisk syn på långt håll, och blir mer imponerande ju närmare man kommer. Man kan se den så långt bort som från stadens marknadsplats.

Tack vare den mycket öppna omgivande ytan får man en panoramautsikt över hela byggnaden bara femtio meter bort, och närbild när man går uppför backen. Vänder man sig då om får man en fantastisk utsikt över staden nedanför.

Katedralen är fungerande religiöst centrum för Finlands ortodoxa kyrka, sim numera räknar cirka 60 000 medlemmar. Det är säte för ärkestiftet Helsingfors, som administrativt är knuten till patriarkatet i Konstantinopel.

Men alla kan oavsett tro njuta byggnadens prakt. Dess djupröda väggar bildar en vacker bas för grön och guldfärgade kupoler.

Den byggdes i rysk-bysantinsk stil och utformades efter en 1500-talskyrka i närheten av Moskva. Katedralen kläs av rött tegel med samband med Finland förflutna. Tegelstenarna hämtades från en borg som förstördes under Krimkriget: Bomarsunds fästning på Åland.

Dess enorma mittkupol stöds genom fyra enorma granitpelare. Flera kupoler i välbekant lökstil som är gemensam för rysk-ortodoxa kyrkor, omger mitten. Tretton stycken – symboler för Jesus och apostlarna.

Under kupolerna finns en serie superbt formade utsmyckade valv i bysantinsk korsstil. Inuti möter den stora ikonostasen, en vägg religiösa målningar och ikoner målade av ryska konstnärer. På södra sidan finns en trevåningars klockstapel som tävlar med Notre Dame.

Runtomkring inuti interiören finns ikonuppsättningar, vilket var vanligt i många äldre religiösa byggnader fram till 1800-talet. Betydligt mindre vanligt är Uspenskijkatedralens stora kristallkronor som hänger från det välvda tak, och som gör kungar och drottningar avundsjuka.

Själva byggnaden bär samma tema. Utsidan är snarlik en medeltida kyrka, ´´´men byggdes i själva verket 1910 och öppnades för allmänheten 1916. Den utformades av den världsberömda arkitekten Eliel Saarinen, och ger en överblick över det finska.

Här samlas ett stort utbud arkeologiska, kulturella och etnologiska artefakter från tusentals år sedan fram till nutid. Det finns permanenta utställningar, föremål såväl som videor, som visar geografi och geologi från området, och hur den förändrats under årtusendena.

I förhistoriens avsnitt finner arkeologiskt intresserade djupgående men enkla förklaringar till hur landet uppstod ur istiden för tusentals år sedan. Och hur det kommer att slukas en gång i framtiden.

Stenåldersföremål överflödar landet och museet visar hur gamla infödda utvecklade tillvaron under alla århundraden. Vissa objekt ser bekanta ut, eftersom vi alla har liknande kropp och själ och egentligen gör snarlika föremål för att passa behoven. Ändå är varje kultur unik – ingen mer än Finland. Det förklaras hur landet framtvingades genom många tuffa anpassningar, från tidiga snöskor till djurhållning .

I Skattkammaren finns kulturhistoria föremål som visar Finlands aristokratiska förflutna och dess demokratiska nu. Smycken, kläder och rustningar ge besökaren känslan för hur Finland både liknar och skiljer sig från södra grannar i Europa. Medaljer, silverarbeten och vapen visar hur innovatörerna i norr skapat sin egen stil för vanliga föremål.

Målningar, skulpturer och mycket annat håller igång konstälskaren i flera timmar. Ovanpå och bredvid den välvda mitthallen finns flera fresker. De har målats av Akseli Gallen-Kallela (1865-1931), och visar teman bekant för Tolkien-fans med motiv från Sagan om Ringen och liknande inspirationskällor. Flera visar scener från Finlands nationalepos, Kalevala, Kallelas arbete för Paris världsutställning 1900.

Här finns skärmar som visar den politiska utvecklingen i samhället, från medeltiden och svensk dominans över den ryska tiden till full självständighet i början 1900-talet. Besökarna får en fascinerande inblick i landsbygdens liv före industrialiseringen. Samt visar hur Helsingfors och Finland senare blev världsledande inom teknik.

Gammalt och nytt och allt däremellan. Allt finns på Finlands Nationalmuseum

Ingenstans är detta tydligare än i Domkyrkan.

En av de mest framträdande symbolerna för Helsingfors är den lutherska kyrkan på Senatstorget. Den kallas Tuomiokirkko och är ett måste för alla turister. Den neo-klassiska byggnaden med sina korintiska kolonner och klassiska kupol utgår prototypiskt från många byggnader i världen.

Den fungerande kyrkan, vars lutherska medlemmar utgör 83 % av Helsingfors befolkning, är samtidigt ´´en av stadens populäraste turistattraktioner med över 350 000 besökare varje år.

Bygget högst uppe på kullen på Senatstorget inleddes 1830 av den tyska arkitekten Carl Engel, en av många tyska hantverkare som importerades den tiden Men den ursprungliga formen såg väsentliga ändringar. Kyrkan slutfördes år 1852 av Ernst Lohmann, som dog 1840.

Bland dessa förändringar finns två klocktorn, fyra små kupoler och en serie om 12 apostlastatyer på taket. Klockstapeln i ett av tornen är en utmärkt avstickare under besöket. I det andra finns ett kapell.

De gröna kupolerna övergår vackert i en vit fasad i modifierad grekisk stil Effekten blir ännu starkare av att den placerats på en kulle i staden. Kullen kröns av femtio bruna tegeltrappsteg som inte bara ger fantastisk utsikt, men en underbar färg till byggnaden.

Vid trappfoten finns ett monument som ensamt är värt besöket. Statyn över tsar Alexander II står ovanpå en stor rektangulär stensockel och är omgiven av flera skulpturer på egna bruna stenpodier. Intressant nog sitter Alexander till häst, en effekt som avgjort skiljer det från många andra monument.

Interiören har genomgått omfattande renovering de senaste åren, vilket gör den än mer väl sevärd. Den har plats för 1 300 personer. Här finns en imponerande altartavla målad på 1880-talet. Intill finns änglastatyer och en predikstol.

Men den del som renoverades mest är den intressantaste interiördelen: kryptan. Denna halvmörka viloplats utgör en stillsam men kuslig syn, och står i skarp kontrast till den strama, ljusa vita inredningen i katedralens övriga interiör. Allt detta ger ett intressant besök.

I mitten av 1700-talet var Finland fortfarande en del av det svenska riket, som det hade varit i 600 år. År 1747 beslutade Riksdagen i Stockholm att bygga en fästning på en ö som mellanstation för regionens militära styrkor. Målet var lokal närvaro för att avvärja ryssarna, som redan gjorde hotfulla gester. Fästningen Sveaborg slutfördes ett tiotal år senare.

Ryssland övertog 1809 då Finland blev storfurstendöme och Sverige överlät territorium genom ett avtal förmedlat genom Napoleon mellan tsar Alexander och Gustav. Strax efter den bolsjevikiska revolutionen 1917 blev Finland ett verkligt oberoende land.

Öarna med sina byggnader ligger bara en kort båtresa från Salutorget och är ett förtjusande utflyktsmål.

Egentligen täcker fortet olika öar. De centrala befästningarna finns på ön Gustavssvärd, som är huvudattraktionen. Som man kan förvänta sig möter vittrande stenmurar och torn. Men området är annars överraskande välskött tack vare lokalbefolkningen.

Det finns bevis överallt över händelser kring fästningen. Under Krimkriget (1854-1856) skakades väggarna av franska och brittiska örlogsfartyg med början den 9 augusti 1855. Under två dagar uthärdade ryska och finska invånare dunkande allierade kanoner. Även om omfattande ombyggnader genomfördes, finns många murar, jordvallar och andra delar som fortfarande visar tecken på detta första ”moderna” krig.

Men idag betyder området framförallt vacker havsutsikt, gräsmattor med färgglada blommor och flera intressanta museer.

Ungefär tusen människor bor faktiskt på öarna, bland dem finns (bland annat) de som handhar den finska ubåten Vesikko – finska sjökrigsskolan ligger på en av öarna. Det finns även ett fängelse, men det är inte tillgängligt för allmänheten.

Vissa byggnader fungerar som konstnärsateljéer med många intressanta utställningar. Under sommaren gläder teaterföreställningar både invånare och turister.

På Sarkka finns ytterligare befästningar och en fin restaurang. En annan ö har en intressant kyrka med en fyr i kyrktornet med kanon och kedja som stängsel. Missa inte berömda Kungsgatan som visas på den gamla finska 1000-marksedeln. (Finska mark ersattes av euron 2002).

Sveaborg är öppet året runt. Några öar sammanbinds av sandbankar och broar och man kan gå från en till nästa. Man kan utforska tunnlar och ta en matbit på kaféer eller restauranger. Kolla pizzerian på spetsen av Gustavssvärd inbyggd i djupa valv. På sommaren är öarna en fin plats för picknick.

För hundra år sedan och långt före dess, kämpade Finland för sin identitet. Det var länge svensk provins och senare del av Ryssland. Med Lappland i norr är det ett land med många kulturer. Ingenstans tar det sig bättre uttryck än i denna historiska del.

På norra sidan av huvudgatan (Norra esplanaden) promenerade förr de som föredrog att upprätthålla Finlands svenska rötter. De som argumenterade för att bryta sig fria valde södra Esplanaden.

Idag är allt detta bortglömt bortsett från tillfälliga påminnelser genom statyer, affärer och restauranger i området.

Den planerades i början av 1800-talet och många affärer, restauranger, parkavsnitt och övrig arkitektur och parkdelar är från den perioden. Oavsett om man gillar lyxshopping eller bara titta på folk är detta stället att göra det på.

Under en trevlig Helsingforssommar kan man avnjuta en parkkonsert vid musikpaviljongen. Kolla i fiskarpojkarna och nymffontänen och andra fina skulpturer. På vintern kan man handla päls. När som helst på året finns alla vackra byggnader och gator fyllda av aktivitet.

Promenaden sträcker sig från Salutorget i väst till Mannerheimvägen. Boulevarden visar att Paris och New York inte de enda storstäderna i världen. Gå från hamnen hela vägen till Svenska teatern. Promenaden är full av träd, blad och blommor längs hela sträckan.

Man rör sig från Finland dyraste och mest lyxiga hotell, Kämp Hotel, till statyn över JL Runeberg (1804-1877), Finlands nationalpoet. Kolla in Stockmans, Skandinaviens största varuhus. Missa inte Muminshopen. Även om du inte köper någonting är en titt på varor och arkitektur skojigt.

Lunch på Savoy? Intag middagen på historiska Kapellet. Här finns fina restauranger sedan 1837. Här serveras även efterrätter och kaffe när man vill avvärja svält mellan måltiderna. Men förstör inte aptiten. Man bör vara hungrig för att njuta traditionella finska rätter i huvudavdelningen. Grädde på moset är öl från lokala bryggerier.

Efter middagen promenerar man vidare längs den vackra allén som är upplyst av historiska gatlyktor. Man får sällskap av tusentals turister, infödda såväl som utsocknes, som alla njuter av denna viktiga del av Helsingfors. Kliv in i nattklubben Teatteri för en drink och lite musik.

Inget besök i Helsingfors är komplett utan att man strövar längs Esplanaden. Den börjar nära Salutorget.

Kyrkan från 1969 är endast delvis synlig ovan jord. Det som syns ovanför ytan är en enorm kupol vars centraldel är i koppar medan ytterkanten är gjord av glas. Från utsiktspunkten på berget ovanför kyrkan strålar kupolen blank och brun som ett rymdskepp på väg att lämna kraterytan. Den är omgiven av stora branta berg och är en fantastisk syn.

Men interiören är lika imponerande.

Kyrkan har kapacitet för 940 personer i rymliga 11 000 kubikmeter, men inredningen är ren och enkel. Det finns få bänkar, bara ett diskret altare, och på grund av kupolstrukturen behövs inga pelare. Väggarna är ojämnt råberg som brutits och lämnats som de är under konstruktionen.

På grund av färgen på kopparkupolen och takglaset är ljuset inuti dämpat men lätt. Ljusa björkträbänkar understryker sammanhållen belysning och färgschema. Det naturliga ljuset och kupolformen skapar djupa skuggor och effekten är luftig öppenhet under en skyddskåpa.

Eftersom kupolen är förbunden med graniten genom armerade betongbalkar, och större delarna av kyrkan ligger under jord, är det överväldigande tyst.  Nedanför finns ett skyddsrum för 6 000 helsingforsare i den osannolika händelsen av luftattack.

Staden har vare sig tromber eller orkaner, men 1969 var höjdpunkten på Kalla Kriget, så kanske var man bekymrade över någon attack i närheten av Ryssland. Det skulle inte vara första gången. Finland hölls som storfurstendöme av Ryssland under en del av 1800-talet.

Vattnet rinner ner i klippsprickor i ytterkanten i en design som medvetet visar den naturliga geologin. När man sitter i bänkraden ser man släta granitplattor som fungerar som altare. Det är en fin syn och akustiken är suverän.

Ljudrummet är perfekt för kör och orkestermusik eller bara orgel eller piano. På grund av den genomtänkta kupolen sveper musiken mycket milt mot lyssnaren. Totaleffekten är snart sagt himmelsk

Även om stora delar förstördes vid en brand år 1760, har staden återställts till sitt ursprungliga medeltida utseende. Det finns en fin medeltida kyrka och imponerande rådhus som båda liknar sina original. Liksom i flera städer från den perioden sker ingången via en stor träbro, som ger enastående utsikt över staden.

Längs den fyra timmar långa turen som tar dig runt till olika sevärdheter, möter många exempel på hus från eran. Guider pekar ut röda lagerlokaler för varor hämtade genom hårt arbete från havet på den tid, då fisket var det vanligaste sättet att överleva. Den röda färgen är från 1700-talet då ägarna målade om byggnaderna för att hedra kung Gustav III i Sverige.

I turen ingår museet, en gång var hem till Finland gamla nationella poet, JL Runeberg. Inte långt bort ligger ateljén där hans lika berömda son, skulptören Runeberg, arbetade.

Här kan man se den medeltida katedral som bildade mittpunkten i kulturlivet på munkarnas och galenskapens tid på 1200-talet. Granitbyggnaden bombades under Andra Världskriget men klarade sig utan större skador. Interiören rymmer en lång träbåtsmodell som ensam är värd besöket.

Utanför kan man se klockstapeln som till skillnad från liknande konstruktioner på andra håll inte står ansluten till huvudbyggnaden. Arrangemang kan göras för att bröllop i domkyrkan, men man måste planera ett par år i förväg – minst.

Strax utanför finns en väg som ledde från ryska St Petersburg till Stockholm i Sverige. Här, uppe på en kulle, finns några av de bästa vyerna över platsen.

Gamla Rådhuset som invigdes 1764 är en annan härlig turistattraktion. Barockbyggnadens klocktorn fascinerar alla som är intresserade av periodens arkitektur. Inuti finns ett viktigt museum som berättar om stadens historia.

En del av denna historia handlar om när tsar Alexander sammankallade lantdagen (det styrande rådet) i Borgå 1809.  Det var vid detta historiska möte den ryska härskaren beskrev sina planer för storfurstendömet Finland, som nyligen blivit hans område.

Borgås bro nära Ågatan (Jokikatu) ligger i norra änden av staden. Här får besökarna en bra titt på åstranden och stadens gamla kvarter. Bredvid ligger gamla många träbåtar i en pittoresk scen. Kryssningar avgår på under sommaren. Man flyter makligt längs floden, dag som natt.

Turen för till Albert Edelfelts arbetsstuga. Han var en av Finlands mest kända konstnärer under 1800-talet, och föddes i Kiala gård i Borgå. Han är kanske mest känd för sitt porträtt av Louis Pasteur, den store mikrobiologen. I ateljén från år 1883 finns en fantastisk vy över den ovanliga stadens arkitektur.

Besök en autentisk medeltida by nära en av världens modernaste städer.

Parken är fullmatad med sjöar och dammar dolda bland snår, och är en fin titt in i Finland gamla förflutna. Landet består av tusentals öar som uppstod då landmassan bröt upp isen under en gången geologisk era. Noux är ett av de finaste resultaten.

Parken ligger ca 40 km nordväst om centrum, nära flera Helsingfors-förorter som Esbo, Kyrkslätt och Vichtis. Med sin fina flora och fauna är parken som ett sagoland. Här finns ängar och betesmarker som från en Hollywoodfilm, och lika dramatiska raviner, klippor och stigar som håller igång de flitigaste naturälskarna.

Parken är öppen året runt. På sommaren kan man vandra eller cykla, och även kanot är populärt. På vintern är det vanligt med skidåkning genom parken. Finländarna spänner på längdskidor lika snabbt och lätt som skejtarna hoppar upp på brädor.

Längs stigar och runt vattenområden kan man sannolikt se vilda lodjur och flygekorre. Råkar man se en av vildkatterna ta en klunk ur en damm, så håll säkert avstånd. Dessa skygga varelser undviker mänsklig kontakt men kan vara farliga om de stressas.

En av de större dammarna är Haukkalampi i östra delen av parken. Där finns en naturstuga med massor av broschyrer. Stoppa på dig några och fråga den vänliga personalen efter fler saker att se och göra i området.

Just i det området finns en 8 km naturstig, Korpinkierros, som utgör en enastående promenad. En annan heldagsutflykt är den 4 km långa Haukankierros som slingrar sig runt dammen. Här finns fyra campingplatser med kokmöjligheter och toalett.

I den norra delen ligger Kattila längs stranden till en stor damm som kallas Kaitlampi.

Vid stranden av Pitkäjärvi-sjön kan man vandra en 2.6 km lång led på sommaren eller delta i skidåkning på vintern. På sommaren hyr man kanot eller drar iväg på mountainbike. Det finns en utförsbacke i närheten som är öppen vintertid. Anläggningarna har dock ingen skidutrustning för uthyrning.  Man måste ta med egen.

På södra stranden ligger en stuga som erbjuder mat och dryck innan man drar iväg på en halvmil lång vandring längs den närliggande leden.

Men det finns ett bra alternativ i Helsingfors: Borgbacken. Det är kul för småttingar från ett till hundra.

Borgbacken har roat besökare sedan 1950 – hittills över 46 miljoner. Det grundades för att samla in pengar till barn som blivit föräldralösa genom andra världskriget, och förväntades bara leva tillfälligt.

Konstruktionen gjordes på snabba två månader på mark som ingen såg användning för, och som hyrdes av staden på bara tre år. Men parken blev en stor attraktion från starten.

Borgbacken är stadens äldsta nöjespark. Namnet härrör från vattentornet som fortfarande är i centrum av attraktionerna. Det står i den vackra parken uppe på en kulle, så det finns massor att se även om man inte vill ta kul turer. Men man bör verkligen prova dem.

Det finns massor av attraktioner, inkluderat berg- och dalbana på träräls. Inte den största eller snabbaste, och relativt snäll med internationella mått, men eftersom den tillverkats av trä får man verkligen en känsla av spåret. Den byggdes 1951 och förväntades hålla omkring 20 år, men är still going strong.

Förutom träbanan finns arkadspel, en sagodal, scenframträdanden och mycket mer. Med andra ord något för alla. Man kan ströva runt gratis, och betalar bara när man vill prova något. Det finns också alternativa låg-prisarmband som ger en tur i allt, utan att man måste betala separat för varje.

Det finns också en danshall och den gamla Spegelsalen. Platsen rymmer ett överflöd och det finns många stånd fyllda av traditionellt nöjesparkgodis, mat och prydnadssaker. Dessutom ett pariserhjul, leksakståg, radiobilar och mycket mer. Radiobilarna har stångats sedan parkinvigningen.

En ren nostalgitripp!

Salutorget ligger vid kajen med fantastisk utsikt, god mat och enastående atmosfär. De ljusoranga parasollstånden är en mötespunkt på vintern och än större glädje i Helsingfors milda sommarsol.

På ena sidan av bukten ligger södra hamnen och på den andra sidan syns Skatudden. Vänd dig om och beskåda svenska ambassaden samt till vänster presidentpalatset. Hugg en färja till fina Högholmen och ön med samma namn. Eller så kan du promenera genom den omgivande stadsdelen till en marknadsplats inomhus, Hietalahden Tori

Turister kommer hit för ryska pälsar, hattar eller renskinn. Lokalbefolkningen letar sannolikt efter något mer än snygga träskål. Någon på väg till arbetet kan stanna till och helt rappt sälja suveräna färska bär.

Oavsett smak finns bokstavligen något för alla på Salutorget. Man kan hitta en lappländsk jaktkniv som noggrant liknar en samisk kniv för ett hundra år sedan. Eller så vill man kanske bara ha en billig men välsmakande lunch med rensalami, eller en kopp kaffe och typisk finsk munk (munkki) till frukost.

Till maten kan man beskåda några av Helsingfors finaste historiska byggnader och titta på folk. Alla går till Salutorget! Vissa tider på dagen blir man överrumplad av vimlet i Finlands huvudstad.

Alltsedan 1700-talet har besökare och lokalbefolkning njutit havsluften och god mat. Man bytte varor och historier. Nära obelisken (Keisarinnan kivi) till minne av den ryska kejsarinnan Alexandra besök år 1833, kan man lätt föreställa sig den livliga tiden.

Bara ett par meter bort kan man inleda båtturen till Sveaborg (Finlands slott), eller resa på kryssning till St Petersburg eller Åbo. Ta en promenad runt rådhuset (Kaupungintalo) byggt samma år som kejsarinnans besök. Eller promenera en bit och se vakthuset nära presidentpalatset, stadens första neo-klassiska byggnad. Längs Esplanaden hittar man fler butiker, restauranger och historiska byggnader än man hinner med på en semester.

Bland höjdpunkterna ståtar Kappeli-restaurangen som serverat utsökt mat sedan 1837. Missa inte att den fantastiska statyn Havis Amanda, eller gamla saluhallen, byggd 1888) på havssidan av Eteläranta. Inte långt därifrån ligger Senatstorget med många andra fina sevärdheter.